Vad är probiotika och mjölksyra-bakterier?
Dietistens råd
Elin Öhgren är Legitimerad dietist på Dietistkonsult Norr. Hon baserar sin verksamhet på den senaste forskningen inom området och arbetar främst med privata vårdgivare, äldreomsorg, företagsvård, pensionärs- och idrottsföreningar samt med egen mottagning. Elin har många års erfarenhet och blev utsedd till Årets dietist Västerbotten 2013 och Årets dietist Sverige 2019.
Mage och hälsa
Tarmen med sina bakterier och andra mikroorganismer är ett av kroppens största organ och är oerhört viktig för många av kroppens funktioner. Den utgör en viktig del av vårt immunförsvar och den står för en stor del av kroppens ämnesomsättning. Ett exempel på detta är att tarmfloran i tjocktarmen bryter ned kostfibrer och andra ämnen i maten som vi själva inte kan bryta ner. En förändring i tarmflorans sammansättning av mikroorganismer, och hur de fungerar, har kopplats till olika livsstilssjukdomar såsom diabetes typ 2, obesitas, högt blodtryck och även IBS och mag- och tjocktarmscancer.
Forskningen kring tarmflora växer snabbt, men det finns fortfarande mycket vi inte vet. Det är tydligt att maten vi äter och våra vanor påverkar vår tarmflora, som i sin tur har stor betydelse för hälsan. En god tarmflora betyder att vi har en mångfald av olika mikroorganismer i tarmen. En viktig komponent för att gynna en hälsosam tarmflora är fibrer – alltså kostfibrer – som fungerar som mat för de goda bakterierna i tjocktarmen. Olika slags fibrer från exempelvis spannmål, baljväxter, frukt och grönsaker kan påverka både sammansättningen av bakterierna och hur de fungerar.
Även typen av fett vi äter spelar in. Omättade fetter – som finns i vegetabiliska oljor, nötter, frön, fet fisk och oliver – kan bidra till en mer varierad tarmflora. Mättade fetter (till exempel i feta mejeriprodukter, kött, snacks och bakverk) kan däremot främja tillväxt av mindre gynnsamma bakterier och öka tecken på inflammation i kroppen. Långvarig inflammation kopplas till flera livsstilssjukdomar.
Vissa mikroorganismer från maten kan orsaka besvär som infektioner, men andra är bra för oss. Exempelvis mjölksyrabakterier – som finns i syrade livsmedel – har visat positiva effekter i kroppen. Forskning pågår för att förstå mer om deras och andra mikroorganismers roll för vår hälsa.
”Vissa mikroorganismer från maten kan orsaka besvär som infektioner, men andra är bra för oss. Exempelvis mjölksyrabakterier”
Alla reagerar olika, och vad som fungerar för en person behöver inte fungera för en annan. Många märker att de får besvär av exempelvis mjölmat, lök, mycket fett, kaffe eller produkter med laktos. Symptomen är oftast ofarliga, men kan såklart påverka hur man mår.
Om du känner igen dig i detta, kan det vara bra att fundera på om besvären hänger ihop med vad eller hur du äter. Det kan till exempel handla om mängden – kanske går en liten pannkaka bra, men inte tre? Ibland kan magen bli lugnare om man äter mindre portioner och har jämnare mellan måltiderna.
Om du tror att något specifikt livsmedel orsakar besvär, kan du prova att minska eller ta bort det några dagar. Känn sedan efter hur kroppen reagerar när du lägger till det igen. Märker du ingen skillnad? Då kanske det inte är boven ändå. Och ibland är det värt att äta något trots att magen reagerar – för att du gillar det, eller för att det är näringsrikt. Det handlar om balans mellan symtom och livskvalitet.
Föga förvånande kommer det landa i att om vi äter varierat och något sånär enligt de kostråd som finns i vårt och andra länder, så kommer vi ha gett kroppen förutsättningar för att matsmältningen och maghälsan ska fungera så bra som möjligt. “Lagom” är bäst. För lite av vissa saker och för mycket av annat kan skapa obalans. Följer vi “bara” kostråden (vilket är svårt för många!), så kommer vi få i oss den näring och de mängder som är bra för hela kroppen, såväl maghälsan, tarmarna, organen mm. Vill du ha koll på att du äter varierat så är matcirkeln från livsmedelsverket ett bra pedagogiskt verktyg. Du behöver äta något från matcirkelns alla delar varje dag för att få i dig alla näringsämnen. För att veta hur mycket som är lämpligt av olika livsmedel, kan man kika på matpyramiden som också är framtagen av livsmedelsverket och bygger på Nordiska näringsrekommendationer. Om jag ändå ska lyfta ut några livsmedel och näringsämnen som kan ställa till det för matsmältningen så tänker jag framför allt på för lite eller för mycket fibrer, för mycket fett, kaffe, och för lite vätska.
Den grönare matcirkeln>>
Matpyramiden>>
Grön nyttig smoothie bowl
med spenat, avokado och banan
Ge din dag en hälsosam start med en grön nyttig smoothie bowl. Njut av vårt goda och läckra recept på grön nyttig smoothie med avokado, banan och spenat för en näringsrik boost av energi och välmående.
Många lägger stor vikt vid vad de äter och inte borde äta vid IBS. Mitt råd är att försöka se till helheten först. Vi vet att sömn, stress, hård träning, ingen motion, vissa läkemedel spelar roll, men även hur ofta vi äter, hur stor portion, hur fort vi äter och i vilken miljö vi äter. Kanske behöver du minska dina huvudmål litegrann och äta lite mer mättande mellanmål? Kanske behöver du komma ner i varv innan du äter och lägger ner besticken mellan tuggorna för att kunna tugga maten väl? Men självklart finns det vissa livsmedel som brukar kunna ge mer besvär, men detta är individuellt. Det brukar vara bra att skriva en mat- och symtomdagbok några veckor, även med fokus på ovan nämnda vanor, för att se om/vad som påverkar just dig. Livsmedel att vara lite uppmärksam på kan vara vete, lök, laktosinnehållande produkter, kaffe, fet mat och sockeralkoholer. Om du har stora svårigheter kan det vara en god idé att försöka konsultera en dietist så att du får individuella råd, och säkerställer att näringsintaget är fullgott.
Probiotika beskrivs vanligtvis som levande mikroorganismer som, när de äts eller dricks i tillräckliga mängder, kan vara bra för hälsan. De vanligaste probiotiska mikroorganismerna är mjölksyrabakterier, inklusive bifidobakterier, som används antingen som kosttillskott eller är tillsatta i livsmedel. Probiotiska mikroorganismer kan på olika sätt påverka de bakterier som redan finns i tarmen. De kan bland annat utsöndra olika ämnen eller tävla om plats och näringsämnen. Till skillnad från mikroorganismer som används för tillverkning av livsmedel är probiotiska mikroorganismer särskilt framtagna för att överleva miljön i magen och tarmen. De påverkar tarmfloran och tarmen på olika sätt och kan därför ha olika hälsofrämjande effekt. Det betyder att en viss typ av probiotisk mikroorganism kan ha en viss typ av positiv effekt på hälsan, men det betyder inte att alla probiotiska mikroorganismer har samma effekt, eller för alla personer.
Laktosfritt och laktos
Våra recept
Verum innehåller antioxidanter
Verum innehåller inte bara unika bakterier och låg sockerhalt utan är också rikt på antioxidanter och andra näringsämnen. Det är inte alltid lätt att veta på vilket sätt vitaminer och mineraler gynnar kroppen, därför beskriver vi några av dem lite extra här.
Verum är en naturlig källa till kalcium
Kalcium är den viktigaste byggstenen i skelettet och tänderna och behövs för deras normala funktion. Du kan hitta kalcium i en mängd olika livsmedel som fil och yoghurt samt nötter och bladgrönsaker.
Verum är en naturlig källa till
vitamin C
C-vitamin är något vi behöver få i oss dagligen eftersom det inte lagras i kroppen och absorberas effektivt från alla livsmedel. Det stödjer immunsystemet, skyddar celler mot oxidativ stress, fungerar som en antioxidant och främjar bildandet av kollagenproteiner i kroppen.
Verum är en naturlig källa till
vitamin D
Vitamin D är en fettlöslig vitamin som har olika funktioner i kroppen. Det behövs för att bygga ett starkt skelett, bibehålla immunförsvarets normala funktion samt normala benstomme.